När Den Sista Melodin Drar Förbi

Jag är inte bara sjukt inne på Death Metal (som är ganska uppenbart) utan även melodier, jag söker ständigt nya kickar i nya låtar, alltid på jakt efter den totala melodin.

En melodijunkie helt enkelt, jag får nästan abstinens om jag inte får min dagliga dos melodier.
Det säger sig självt att man inte bara kan leva på oldschool doftande döds i mitt fall.
För att ge ett exempel på mer melodistark musik (bra låt/melodi levererad med känsla, som är jävligt viktigt speciellt då det gäller sången, en halvt tondöv jävel kan kompensera tonträffsäkerheten med grym närväro och känsla):

Elvis Presley - Moody Blue
Erik Hassle - Don't Bring Flowers After Im Dead
Johnossi - The Lottery
Fleet Foxes - Tiger Mountain Peasent Song
Hästpojken - Här Har Du Ditt Liv
Simon & Garfunkel - För Emily, Whenever I May...
The Slaves - Everyone Is On Drugs
The Undertones - Get Over You
Ghost - Elizabeth
Tiger Army - Remember Forever
Moneybrother - Brännö Serenad (Cover)
Strindbergs - När Den Sista Stormen Drar Förbi
Greg Graffin - Cease (Live)

Samt nästan allt/en jävla massa med:

Nick Cave
Johnny Cash

Här bjuds det inte på några länkar, att goggla är inte så jobbigt som det låter din lata jävel.

Death Salvation

Jag hittade en livebild från en spelning med Stench, där såg jag att session snubben som spelade bas hade en helt sjukt ful mustasch.
Jag var bara tvungen att ta reda på i vilket band han spelade egentligen, sagt och gjort, han och session gitarristen spelar i Necrovation.

Det visade sig att de släppt en platta 2008 på Blood Harvest med titeln Breed Deadness Blood.
Plattan borde tilltala fans av första Morbid Angel, Repugnant och Tribulation (samma grind på rideklockan används frekvent).

Dock är det inte lika hitbetonat som tex Putrified (länk i högra hörnet) och Repugnant utan mer stabilt jämntjockt såsom Tribulation.

Lemmings?

Taget från Aftonbladet:

"Svenskar fortsatte resa ner till Egypten, först nu avråder UD från resor till regionen"

ÅK INTE TILL ETT LAND I UPPROR IDIOT!

Man kan inte komma och klaga nu, det har rapporterats om oroligheter länge och bevakningen har varit stor.
Vill du inte sitta fast i en krigszon, åk för faan inte dit då?!?¨

Nog för att jag har en rätt låg syn på de flesta människor, men idioterna upphör aldrig att förvåna, det är något som är säkert.
Buhuuu, jag åkte hit i fredags och skulle ju på semester och nu kan jag inte åka hem då det visat sig att oroligheterna inte slutat, buhuu... det drabbar mig, buhuuu....

Under Fifteen Feet Of Pure White Snow

Straffgig.

Det är som ett straffknull fast en spelning, igår blev jag straffgiggad.
Det brukar inträffa ungefär 1-3 ggr per år och nu var det då dags för årets första straffgig.
Bara att böja sig fram, dra ner byxorna och se glad ut.

Dessa tillställningar brukar inträffa då personer man känner spelar och man mer eller mindre "måste" dyka upp även om musiken som framförs är pinsamt dålig.
En mental våldtäkt om man så vill.

Detta är något som är oerhört vanligt, ända sedan den första personen tog upp ett instrument och började plinka offentligt så har straffgig förekommit.
Det är dags att vi offentligt tar upp detta till diskussion så att alla dessa offer kan resa sig ur skuggorna och se att det finns fler som blivit utsatta för samma sak.

Detta är det riktiga problemet, vem bryr sig om Egypten?

Money For Nothing

Idag är det skivmässa i Sthlm, Hornstull Strand närmare bestämt, googla skiten om ni vill.
Imorse slog det mig, inträde, detta förbannade inträde.

Inte för att det är något konstigt med inträde det är väldigt vanligt på evenemang, denna gång kostar det 50kr för att komma in på mässan.
Om jag nu inte hittar någon skiva jag vill ha så har jag iprincip betalat 50kr för att bläddra i lite skivbackar, det är som att behöva pynta 50kr varje gång jag går in på Soundpollution eller Bengans.

Jag fattar att de tar inträde, lokalhyra och utgifter mm.
Men ändå, inträde för att bläddra bland skivor...
Inträde på konserter är helt okej, det är ju en större upplevelse än att stå och få damm på fingrarna .

Nu kanske ni tycker att jag överdriver, 50kr är inte så mycket.
Nej det är det inte, inte om man har en fast inkomst.
Men om man nyss slutat plugga så är man inte helt fucking loaded med cash precis.

Om jag nu då skulle hitta ett "fynd" för 70 kr har jag indirekt betalat 120kr för plattan, sen har vi resan och kanske en måltid och helt plötsligt blev den jävligt dyr.
Då måste jag hitta många fynd för att det ska löna sig, ojojoj...

Slutsvamlat, det är skivmässa idag gå om ni vill.

Follow The Stench

Bandet Stench släppte en riktigt bra skiva förra året, de själva tycker inte att de låter som Tribulation som 2/3delar av bandet härstammar ifrån.

Det tycker faan i mig jag, det låter mer eller mindre exakt som Tribulation fast utan solon, kanske lite mer utsvävande.

För att heta Stench och släppa en platta vid namn In Putrescence så låter det förvånansvärt rent och osmutsigt.

En ren och klar ljudbild där alla instrument hörs tydligt, utan ett uns av grumlighet är vad det bjuds på.

Jag tycker att ljudbilden passar och återkommer ofta till plattan under dagarna då lite melankoliska melodier och välspelad death metal krävs för att höja humöret.

Dessutom är vinylutgåvan av skivan sjukt snygg och välgjord med en ganska fet booklet innehållandes rikliga illustrationer.

Bastard Son Of God

Jag babblade lite igår om God Among Insects första platta och nämnde att jag samtidigt var jävligt inne på Bloodbath's Nightmares Made Flesh från samma år.

Medans jag nu lyssnar igenom plattan igen så inser jag att jag borde lyssna mer på den, den är klockren!

En lagom blandning mellan oldschool döds med fet produktion och mer melodiska inslag.

På den här plattan sjunger Peter Tägtgren (enligt mig mest känd som producent/sturdoägare och 2a gitarrist i Marduk på en turné 96/97, vem faan har hört talas om Pain och Hypocrisy?) och han sjunger förbannat bra.

Jag har alltid ogillat Mikael Åkerfeldt från Opeth som sjöng innan och efter Peter, inte för att han sjunger speciellt dåligt han heller, utan mer att han utstrålar pretentiös musiker lång väg och får mig att tänka på en gammal bekant som bara borde ha stryk.

Denna bekant (inte Mikael nu även om namnet är snarlikt) höll på (i timmar) att stämma pukor och damma dem medans vi andra satte upp väggar och snickrade då vi höll på att bygga en studio.

Nog om den idioten.

Den här plattan har några förbannat bra spår med Bastard Son Of God och Outnumbering The Day som personliga favoriter, lyssna för fan!

Another Vision

Nu kommer ett fett Morbid-släpp, demon December Moon plus replokals och liveinspelningar kommer på 2cd samt vinyl med linernotes av Daniel Ekeroth och omslag av E (Watain).

MEN! Var faan är Another Vision, Morbids enda riktigt sjuktbra låt (som Repugnant spelade in på Epitome Of Darkness), troligtvis spelade de aldrig in låten ordentligt vilket är jävligt synd.
Den finns att lyssna på i taskig kvalitet videofilmat från någon gammal spelning på youtube, goggla själva om ni vill se det.

Morbid för mig har alltid varit med kult än bra, med medlemmar som gått vidare till band som Nihilist, Entombed och Mayhem för att nämna några.
Det är iaf Century Media som släpper denna release i april.
Till sista numret av tidningen/ nu boken Slayer Magazine medföljer en även Morbid 7a.

LA Woman

Rockstars LA Noire har fått släppdatum 17 maj, och förväntningarna är skyhöga.
Med hjälp av motioncapture på riktiga skådisar ska vi nu som polis ta reda på vilka som ljuger och påsåvis lösa mordfall i 40talets LA.
Mer hjärna än knytnävar alltså.




Ett mästerverk eller pretentiös dynga?
I slutet på maj vet vi.

This Is The End

Jag har kikat igenom ytterliggare 2 musikdokumentärer sen sist, en om The Doors och en om Morbid Angel.

Vi börjar med den sunkiga, i detta fall gäller det Tales Of The Sick - A Closer Look som handlar om inspelningen av Morbid Angels (okej album, Altars... är mästerverket) Blessed Are The Sick samt turnén som följde därpå.
Kvaliten på bilden är stundvis inte något vidare med tanke på att den är hyfsat ny, det är klart att 20 år gamla saker filmade på turné ser ut som skit, men nya intervjuer...
Att klippa och lägga på "häftiga" effekter mitt i meningar på onaturliga ställen är inte tufft om du inte är en Tysk videoregissör.

Njaa, älskar du Blessed släppet (vilket du inte bör göra, Altars... är mästerverket) så kan du se den, tycker du bara att Morbid Angel är ett rätt bra band har du ingenting att hämta här.
Att sedan folk runtom och inte själva bandet själva babblar tycker jag bara är en bajsmacka som blir allt vanligare, visserligen är David Vincent med men jag vill inte att någon turnéroadie från 91 ska babbla om Trey's gitarrsound, det vill jag att han ska göra och vill han inte vara med skit i det hela.
Endel kul anekdoter finns dock, menmen...

Nummer två är When You Are Strange - A Film About The Doors.
Denna är påkostad och Johnny Depp agerar speaker röst, en himla massa gammalt filmat material används på ett logiskt sätt (t.o.m psykadeliska knarkdrömmar funkar) och berättar/ skapar en intressant och underhållande historia om bandet och framför allt Jim Morrison.

Denna funkar även för dem som inte är hardcore fans av bandet, rekommenderas en söndagseftermiddag tillsammans med pizza och gamla ostbågar.

Purified In Carnage

(Ett något homoerotiskt inlägg i musiknörderi)

En gång i tiden var Lord K inte bara "för härlig" i bloggvärlden utan en man som spottade ur sig makalöst bra death metal.

Året var 2004 och God Among Insects första platta World Wide Death spelades enormt mycket backtoback med Bloodbath's då lika nya Nightmares Made Flesh i hemmet.

Två skivor hyfsat rå death när melodisk death metal var inne där GAI var det lite tuffare bandet, bara att stämma ner till F fick många journalister att flämta.

Sedan fanns det ett skönt groove och sväng i materialet, en klar skillnad gentemot Legion-eran av Marduk som jag då hade lyssnat mycket på.

Produktionen är briljant för sitt ändamål med basen ganska långt fram i mixen, sen att stickriffet i Chainsawed Christians är bland det tuffaste som spelats in gör också sitt till saken.

Inför andra plattan hade enligt mitt tyckte en viss ändring i soundet skett, det var mer d-takt över materialet, och inte lika bra för att utrycka mig krasst.

Det ska dock tilläggas att spåret The Bashing Of Skulls levererar vad titeln syftar på.

Då sedan bandet las ner för att pånyttfödas i ny skepnad som Torture Division var jag väl inte alltför ledsen, men under 2004 och en bit in på 2005 så var GAI ett av mina absoluta favoritband.

Och det där riffet i Chainsawed Christians är fortfarande lika effektivt som brutalt.

Mistress Of Pain

Death Angel har gjort en ny musikvideo som faktiskt är riktigt bra om man tänker på att den består av massa liveklipp och backstagematerial, sync all the way.

Låten är helt okej, ganska bra, dock ingenting i jämförelse med spåren på deras första album The Ultra Violence som är sjukt bra bayarea-thrahmetal.

Om någon undrar vilka som är de gamla och de nya medlemmarna i bandet så kan jag avslöja att blekfisarna är nya, spännande va?

Death Angel var ju mer eller mindre ett släktkalas-band i början, bröder och kusiner huller om buller.

Serpents Of The Light

Deicide släpper även de snart nytt, två olika sidor har förhandsdebuterat två låtar från plattan med den töntiga men i sammanhanget passande titeln To Hell With God.

En av låtarna är sunkig, den andra ganska bra ändock ingen klockren dänga.

Rätt okej låt om att gud är dum.

Produktionen är klarare än någonsin, så där har de lyckats då jag föredrar den ljudbilden då det gäller Deicide, hoppas skivan är bättre än den förra som var förbannat tråkig, inte för att jag bryr mig alltför mycket ändå, men men.

För Alla Musiknördar

Jag är väl inte sådär jätte intresserad, men...

Jag vet att många babblat om att basen inte hörs på Metallica's And Justice For All platta i åratal och alla undrar hur det skulle låta om basen faktiskt hördes.

Tack vare alla dessa Guitar Hero spel så finns nu isolerade ljudfiler med basen från den plattan att lyssna på, och visst det är ett imponerande basspel och kan vara kul för de audiofiler där ute samt kids som vill lära sig spela korrekta coverversioner.

Men att återsläppa plattan med basspåren höjda, nej, gjort är gjort, återinspelningar och ändringar i gamla inspelningar, mnjaa.

Remaster = Okej

Remix = Kisskorv

And Justice... plattans sound är lite klassiskt just pga att basen nästan saknas, samt att man mer eller mindre vet att det är Lasse och James som är skyldiga till det (pika Jason för att han inte är Cliff blabla).

BAS!

Tower Of Power

Den gamle gode Tom G Warrior säljer nu vad blabbermouth kallar dildos, men det är en sanning med modifikation.

Han har utgått från den manliga lemmen för att skapa Jesus på korset samt en annan Jesus symbol, att han varit konstintresserad kommer inte som någon överraskning då han själv designat gamla Hellhammer/ Celtic Frost prylar samtidigt som han faktiskt jobbar som lärjunge/ allt i allo hos HR Giger.

Giger är då kanske mest känd som skapare av original monstren i Alien filmerna mm.

Att då Tom i något verk skulle utgå från det manliga könsorganet kommer inte som en överraskning om man studerat Gigers verk mer ingående.

Det är penisar och kön överallt, opium kan verkligen få en att fixera på specifika saker.

Kikar på dessa figurer samt Tom's death masks gör ni på:

http://selfdeceased.blogspot.com/

Ett Återseende

De senaste dagarna har jag återstiftat bekantskapen med några gamla favoriter.

Denna gång blev det valda delar från Legion-eran av Marduk nämligen:

Heaven Shall Burn...

Nightwing

La Grande Danse...

Infernal Eternal

Konstigt nog har jag inte lyssnat på Panzer Division Marduk som är en av mina riktiga favoriter, men man får ju en hel del av dem låtarna på liveplattan Infernal...

Tankar Om Guldbaggegalan

På mindre än en vecka har jag sett fler galor (dvs 2) än jag gjort på flera år.

P3 Guld var en sjukt pinsam historia och Guldbaggegalan glänser i jämförelse, men var den bra?

Nej, det var den tyvärr inte.

Allt görs lite för länge, Petra Medes skämt håller på 2/3delar för länge och pristagarnas och presentatörernas tal passerar vid flera gånger gränsen för vad som är okej.

Dock var de filmiska ihop klippen med Petra Mede (en annars väldigt irriterande person/ anka) väldigt roliga, kul med något som funkar samt att intro numret med dans var proffsigt om än, just det, för långt...

Jag kan inte direkt uttala mig kritiskt om priserna och vilka som vann då jag knappt ser Svensk film för jag blir bara besviken i 9 av 10fall, skitsnygga trailers följs upp av ren smörja.

Det är inte skådespelarna det är fel på, det finns många som är riktigt duktiga, det är mer bristen på intressanta manus och vettiga regissörer som är Sveriges filmproblem.

En film som jag dock sett och kan säga absolut INTE förtjänar något form utav pris är Farsan, en extremt dålig film som bygger på sjukt sunkiga stereotyper.

En kul scen "machosallad" gör inte en hel film, Josef Fares borde nog satsa på sketcher istället.

Men som sagt, det finns undantag i film Sverige och ibland glänser det till.

A Scent Of Death

Svenska Infuneral släpper inte bara nytt album, Torn From The Abyss är ute nu på Blackcrowned Records, utan även en mcd.

A Scent Of Death består av 5 låtar och är en sjukt försenad release som nu äntligen efter mycket strul kommer ut via (odugliga) Odious Recordings.

Lyssna på låten Beyond The Glowing Stars från mcd'n eller The Circle Master från fullängdaren på: http://www.myspace.com/infuneral

Equilibrium

Det här med en liten klick idioter som förstör för alla andra är knappast nytt.
Nått mongo gör något dumt som gör att nya regler tas fram för att förhindra det hela vilket leder till att alla andra får en bajsmacka att dras med.

Nu kommer ytterliggare en sådan, PS3 går tydligen som så många andra konsoler att hacka, vilket inte går att stoppa, så för att få ett slut (?) på hela piratbataljen så beslutar tillverkarna att införa ett serienummer på alla spel som ska göra att det endast går att aktivera 5 ggr.

Detta kommer ta död på hela begagnatmarknaden (då man inte vet hur många ggr ett spel är aktiverat) samt göra att man inte lika frekvent kan låna ut spel till polare.
Tack så mycket era jävla fittor!

http://www.gamereactor.se/nyheter/25856/Serienummer+till+Playstation+3-spel/?sid=d65ad56a1c7eebaddd0864ae41c6e231

Detta kommer gynna spelföretagen som in i helvete, alla måste köpa nya spel så priserna kan fortsätta på en hög nivå då konkurrenterna på begagnatmarknaden kommer minska drastiskt.

Jag visste inte ens att PS3'an var så drabbad, det verkar mest vara Xbox360 som utsätts om man kikar på piratebay och liknande sidor.
Cp'n på chefspositioner vill stoppa cp'n bakom datorer och den som drabbas är den vanlige spelaren, faan vad kul!

Go All The Way To The Tower

Efter att ha peppat i flera månader (nej, ett år sedan trailern kom) med en sur plånbok i fickan så har det äntligen hänt.

Castlevania, herren äro kommen.

Spelet levererar allt det som trailern lovade och lite till.
Låt Sagan Om Ringen och Van Helsing blanda sig storymässigt och släng på God Of War som spelreferens.

Sjukt snyggt äventyrsspel som tyvärr stundvis är helt äckligt svårt, flera passager kräver 10-20 försök för att klara och komma vidare, men det är det garanterat värt.

Infernaliska Era

Inferno festivalen har nu släppt alla band som skall uppträda och det är en helt sjukt ointressant lineup.
Bara 2 band skulle jag kunna tänka mig att se.

http://www.infernofestival.net/festival/news.aspx

Nej, Getaway Rock och Wacken lockar otroligt mycket mer.
...och nej det blev ingen bild till det här inlägget heller.

P3 Skuld

Detta inlägg kommer dagen efter detta spektakel pga internetstrul, därför innehåller det mindre hat än vad det skulle gjort igårkväll.

Det verkar som att de ansvariga (ofrivilligt?!?) satsat på nån form av meta humor, dvs deras humor och skämt är så fruktansvärt dåliga att det blir komiskt.
Den ena hipsterindiebibliotekariern efter den andra avlöser varann på scenen, antingen som presentatör eller som mottagare av ett oförtjäntpris.

Sedan har vi uppträdanden av en ruskigt dålig kaliber.
Thrashmetal bandet Haunted, låter bara trash (läs skräp), det är inte konstigt att bröderna Björler återförenar At The Gates ytterliggare en gång.
Nya låten "no ghost" låter skit, halvmesig metal och långt ifrån den thrashdöds som de levererade på sina 3 första bra plattor.
Det är klart att ett band får utvecklas, men detta var bara dåligt.
Jensen skall nog hålla sig till Witchery (som förövrigt släppte en kanonskiva förra året).

Haunted var dock långt ifrån sämsts, stolpskott efter stolpskott avlöser varann.
Oscar Linnros tror han är en korsning mellan Moneybrother och Håkan Hellström, det enda de har likt är att han är tondöv som Håkan och klär sig som han vill gå på audition till Fame-filmen.

Lykke Li, som jag hört endel gott om, ligger ett halvt tonsteg fel hela sitt framträdande.
Säkert! vill jag bara nita, inte direkt Annika Norlin utan hennes emoindiehipserband, speciellt trummisen och gitarristen skulle behöva lite extra uppvakting.

Slutligen går Robyn på för att avrunda hela skiten, äntligen ett proffs som kan göra något som man står ut med tänker jag, men icke...
Hon har helt klart vunnit alldeles för många priser om hon kan framföra detta avskräde till pisslåt live och tro att det är bra.
Folk äter ur hennes händer och hon tror att det räcker med en enda textrad över ett sunkigt beat och lite effekter för att ha en hitlåt, mmm, hon har fått för många priser indeed.

Slutligen så har jag säkert missat många irritationsmoment så här dagen efter då jag faktiskt lugnat ner mig, men kom ihåg att detta bara var endel av den smörja som visades igår.

True Tales

Som några läsare kanske uppfattat så gillar jag dokumentärer i allmänhet och musikdokumentärer i synnerhet.
Då det nu släpps konsertupptagningar så slängs det ofta med en dokumentär, eller vad som skall föreställa en dokumentär.

Vissa lägger ner tid på dem och får fram riktigt bra resultat, andra bara skiter ner sig totalt.
Jag tänkte tipsa och varna om några, detta gäller alltså inte konsertupptagningarna.
Ett tillägg är att jag aldrig riktigt diggat At The Gates eller Dark Tranquility, men det betyder inte att de automatiskt blir ointressanta.


Bra skit:

At The Gates - The Flames Of The End
Cannibal Corpse - Centuries Of Torment
Iron Maiden - Flight 666
Rush - Beyond The Lighted Stage
Dismember - Under Bloodred Skies

Bara skit:

Dark Tranquility - Where Death Is Most Alive
Primordial - All Empires Fall

En dokumentär behöver inte heller ha en fet budget för att bli bra, jag antar att det är en jävla skillnad på Maidens och Dismember's dvdresucher.

Bestial Metal Not So Much Bestiality

Impiety har också släppt nytt, denna gång en 38min lång låt kallad Worshippers Of The Seventh Tyranny.

Förra plattan Terroreign var bland det intensivaste jag hört samtidigt som det lyckades vara medryckande, då var det en drös korta låtar i snabbföljd som tuggade fradga som en galen hund på steroider.

Nu är det en ihopvävd historia med endast kortare blixtar av intensitet, det är mer mellantempo och då det manglas görs det inte med samma frenesi som förr, iaf inte lika ofta, det är mer Celtic Frost runt 85 över materialet.

Jag kan inte säga att det är dåligt, eller särskilt bra heller för den delen, tråkigare överlag.

Det var iaf inte vad jag väntat mig av detta band med fler medlemsbyten på sin resumé än de flesta andra, det kan ju på ett sätt vara bra, antar jag.

Stundvis blixtrar det dock till och då känner åtminstone jag igen mig.

Överbevisad

Crucifyre släppte ett album förra året med den lättskrivna titeln Infernal Earthly Divine.

Det är väl något av ett superband, då flera nissar spelat i Morbid, Maze Of Torment mfl blablabla...

Första gången jag lyssnade blev jag avtänd, jag tyckte bla att baskaggen lät skit och att mixen var lite kacko, men nu har jag lyssnat i mer ordentliga högtalare och nu låter det som sig bör bättre.

Det låter inte kanon, men iaf helt okej.

Det är en varm analog ljudbild (vilket också för med sig att det låter floppfloppflopp då det grindas i några låtar) som passar musiken rätt bra som är Svensk 91 döds med lite sent 80tal av Amerikanskt snitt.

Stundvis låter det just som Maze Of Torment med ett mer dödsinriktat material.

Lite här och var har det varit ett jävla tjat om hur bra de första låtarna born again satanist och kiss the goat är, jag tycker snarare att de är en trevande början som inte direkt övertygar för att sedan längre in i skivan ta sig och stundvis bli riktigt bra.

Reifert Omania Pt.2

Det bara fortsätter...

En annan tanke, Reifert är en förebild för sångare in death metal, mer galenskap och mindre kakmonstret inom death metal är en ytterst bra sak, det får förekomma men inte ta överhanden.

Se bara på David Vincent i Morbid Angel, första plattan Altars Of Madness där är det inte gubben i lådan och det blev så bra så bra, lite lite galenskap men desto mer övertygelse.
Sedan gick det två år och Blessed Are The Sick kom, och med den kom kakmonstret, fy faan.




Att sedan spela trummor och sjunga samtidigt är fett metal.

Reifert Omania

Har ni tänkt på en sak, om ni hört båda så är det klart att ni har, men ändå, Autopsy's destined to fester jämte Death Breath's dragged through the mud.

Det är samma låt arrangerad lite olika, eller nja, huvudriffet är mer eller mindre snott rakt av, det är ju dock ingen hemlighet av Nicke Andersson och Co dyrkar Autopsy, så det är inga konstigheter.






Förövrigt så borde Death Breath's platta släppas i år, den är väl färdiginspelad vid det här laget.
Stinking Up The Night är svinbra, 7'an likaså och Let It Stink lite sämre men fortfarande kanon.

In The Grip Of Winter

Jag lyssnar just nu på en gammal favoritskiva, Autopsy's Severed Survival och slås som alla de gånger jag lyssnat på skivan av det förbannade basljudet, men det är okej nu, vi har försonats basljudet och jag.

Värre ställt var det tidigare i vår relation, då orsakade basljudet mycket smärta, men vi har lärt oss leva med varann och uppskatta det vi har tillsammans.

Autopsy's första platta innehåller mer eller mindre bara dödsklassiker, en utveckling av första Death plattan som Chris medverkade på om man så vill, fast bättre.

Jag tycker iofs att platta nummer två, Mental Funeral är den riktiga slaktfesten, men denna platta är också förbannat bra då man kommer över, just det, basljudet.

Det släpptes en demosamling på vinyl förra året kallad Awakened By Gore, den är också svinbra och barn uttrycker det nog bäst, jag vill ha den!

Pagan Saviour

Den här bilden är så jävla metal.

I Had A Dream

Det har blivit mycket Nick Cave & The Bad Seeds senaste tiden.

Dels som film med återseendet av The Proposition samt musikaliskt, självklart.

Hans plattor återsläpptes förra året med bonusmaterial i liveform på cd och dvd.

För dem som tror att where the wild roses grow från Murder Ballads är det han gjort bäst har missat väldigt mycket.

NP: Henrys Dream från 92.

Trick The Vicar

En ofrivilligt frivillig upptäckt är bandet Slough Feg, efter att ha blivit avtänd av namnet ett antal gånger så var jag tvungen att se migsjälv besegrad, jag beslutade mig för att lyssna.

Vilket ledde till att jag blev totalt charmad av deras perfekta blandning Thin Lizzy möter Iron Maiden möter Alan från Primordial på sång.

Extra plus i kanten för att nya skivan The Animal Spirits inte befläckats med någon kladdig bandlogga eller text, det är bara en halvful gubbe, nice mer sådant.

Vreid Ein Windir

Det norska bandet Vreid har gjort en ny video, den ser helt okej ut och bandet låter helt okej.

Men vi har ett problem, ett ytterst viktigt sådant.

De har inga bra låtar, allt är bara okej, tråkigt, kompetent framfört men tråkigt.

Den större delen av bandet spelade tidigare i Windir.

I Windir fanns det en jävel som frös ihjäl på ett berg, den jävel var en talangfull sådan och skrev alla låtar, för var det något de hade var det bra och medryckande låtar.

Kvar står ett par förvirrade musiker som inte kan skriva en endaste bra låt, men att framföra sina mediokra låtar med bravur, det kan de.

Paracletus

Min vinylspelare har även den lagt ner, men den är förlåten, det är okej.

Har man överlevt några flyttar och 10 års användande så kan man inte klaga, alltför mycket...

För de blacknissar som uppskattar vinyl och inte hann springa benen av sig så kan jag meddela att vinylversionen av Deathspell Omegas senaste fortfarande fanns inne på soundpollution förra veckan.

Nytryck eller inte det vete fan iom att den ska ha sålts slut i november förra året.

Snygg utgåva som alltid, och mer lättlyssnad och medryckande än FAS som bara hade 2 riktigt bra riff i all introvert galenskap.

Mer i stil med Si Monumentum... vilket uppskattas efter en hel drös 20minplus låtar de senaste åren.

To The Land Of The Pharaohs

Det har varit lite dött här de senaste dagarna, anledningar:

1. Flytt

2. Renovering

3. Skivnörderi

4. Tv-spelsnörderi

Synagoga Satanae

CGI-blod must die, i 9 av 10 fall ser det förjävligt ut.
Jag fattar att det används mer och mer, det är praktiskt och billigt, men va faan, det ser ut som skit.

All Guns Blazing

Nu verkar det även som att det kommer en ny Bond film efter allt MGM fuck up, med Daniel Craig i huvudrollen.
November 2012, runt hörnet med andra ord.

Gorgoroth

Inte bandet, utan storyn, det visar sig nu att lite fler nissar är klara för The Hobbit.
Ian Mckellen, Andy Serkis, Cate Blancett och Elijah Wood kommer att spela sina tidigare roller i nya filmen/ filmerna.
Sen kommer ju även the sköna Jakan-killen Persbrandt att stappla runt och svära och ha sig, men det är en annan sak.

Engulfed In Hungry Flames

Infuneral släpper i dagarna nytt, lyssna på ett av spåren här:

http://www.myspace.com/blackcrownedrecords

Ärlighet Är En Dygd

Hard Times And Shitty Songs

Så var då efter 7 år uppföljaren till Sex, Love & Rock N Roll (en bra platta) här, Social Distortion har levererat ett nytt album.

Nog har bandet alltid varit lite mjäkigt, men inte lika mycket som nu ojojoj...

Det låter som att de lyssnat mycket på Stones runt Exile och helt glömt allt vad låtskrivande heter och attityd också för den delen.

Den första helt okej låten kommer först som spår nummer 7, sen följer en Hank Williams cover som är ganska bra, sen avslutas skivan med några tama helt okej spår.

Frågan jag ställer mig är hur faan det kan ta 7 år att skiva den här skiten?

Maken till skrivkramp har jag nog inte sett förut, stackars Mike Ness, nu försvinner ytterliggare lite cred.

Ett förbannat ojämt band helt enkelt, de har ju släppt endel dynga förut och nu var det tydligen dags igen.
Nej, inte ett enda spår kvalar in på en playlist/blandskiva/blandband/fyllekvällsfest.

Dåligt, om man vill hålla det kort.

Ich Bin Lemmy

I filmen om Lemmy får man följa honom överallt, hemma, i baren, i studion, på scen och i skivbutiken.

Lite löst folk får yttra sig, dock bättre val av människor än de osannolika jävlar som sög av Rolling Stones i dokumentären Stones In Exile, nu får Dave Grohl, Metallica, Nikki Sixx och lite andra nissar babbla loss.

Gillar du Motörhead och tycker att Lemmy är en skön jävel, ja då ska du se filmen för den följer en skön jävel i Motörhead.

Thus Said The Lord

Jag har kommit på att jag har en Tom G Warrior mössa, dvs en sådan han konstant haft på huvudet sedan Celtic Frosts promobilder inför släppet 2006.
Jag har även upptäckt att jag gillar Celtic Frost mer nu än jag gjorde då jag såg dem live för 4 år sedan.

Nåja nog om detta, ugh, Autopsy skall gå in i studion i februari för att spela in en ny platta.
Minin som kom förra året The Tomb Within var kanonbra så jag ser inte att det skulle kunna gå fel nu heller.

Mental Funeral är för övrigt en av de bästa plattorna någonsin.

Shred For Satan

Belphegor släpper nytt i dagarna, allt är sig likt, det är välproducerat och stabilt framfört med ett fult omslag, allt är mer eller mindre som vanligt.

Nu har då en video släppts till ett av spåren från nya plattan, tyvärr liknar den mer en konstinstallation är musikvideo.
Bedöm själva på: http://www.bloody-disgusting.com/news/music/1300

Betrayer

Flyttkungen.se lever inte riktigt upp till sitt namn.

"Tyvärr kan vi inte erbjuda någon körning på den sträckan..."

Sepulchral Fornication

Idag har det stiftats bekanskap med lite skivor jag sällan brukar lyssna på.

Nifelheim/Volcano splitten.
Chaos Omen - Life Be Gone 7an
Pest - Daudaferd Ep'n
1349 - Liberation plattan

I övrigt kan jag konstatera att Misfits har fler tygmärken att erbjuda än alla andra band på Rockzones hemsida, vilket bekräftar tesen som jag slängde fram för ett tag sedan (leta själva).

Hellfire

Vintern 2005 var jag och några andra på konsert, vi såg 1349 och Gorgoroth på Kolingsborg.

Mitt minne av 1349 längst framme vid scenen var att det var grönt, skithögt, Frost's konstanta bankande, en diskant ljudbild, packat med folk och jag var jävligt full.

Nu kan jag och alla andra som prioriterade drickat uppfriska minnet med Works Of Fire Forces Of Hell Live Stockholm 2005 som släppts som liveskiva, det var alltså mer eller mindre såhär det lät egentligen.

Det låter ungefär som på skiva, intensivt som fan, de har eller hade ett speciellt sound, jag kan inte säga att jag följt deras upptåg därefter med en alltför stor glädje direkt.

Follow The Sign

Vissa saker är tråkiga, en av dessa tråkiga saker är flytt, när tråkigheter avlöser varann så når man buskis nivå, det har vi nu gjort.
Vår flytt har blivit buskis.

Dag 1 (Flytt nummer 2 på ett halvår): Det går inte att boka hyrbil (liten lastbil), sidan är fucked up och tror att det är 18 timmar till en dag 4 dagar bort, vi avvaktar.

Dag 2: Bilen bokas, inga problem.

Dag 3: Vi går upp i ottan (ska man köra fram och tillbaks en massa mil så får man gå upp tidigt) och beger oss till OKQ8, allt går bra fram tills betalningen.
Detta nya år 2011, så skall personen som bokar tydligen personligen betala med sitt personliga kort, nått försäkringsskit.
Jag har inte resekassan, det blir ingen bil.

Dag 4: Med pengar på kontot går vi upp i ottan och beger oss till OKQ8, allt går t.o.m betalningen.
Vi sätter oss i fordonet och åker ca 500m till närmaste bostadsområde där vi skall hämta lite småplock innan vi skall bege oss iväg, men icke.
Vår lastbil fastnar mitt i vägen i ett bostadsområde, inte i en snödriva utan mitt i vägen.
Det visar sig att bilen har bakhjulsdrift och däcken mer eller mindre liknar sommardäck med en patetisk ursäkt för dubbar.

Allt detta leder till att vi spenderar ca 2,5 timme att ta oss ut ur bostadsområdet, en massa skottande och skuffande och in med mattor under hjulen och ner i en annan fålla och börja om.
Vi lämnar tillbaka fordonet och konstaterar att det helt enkelt inte var menat och att vår flytt numera liknar en illa producerad buskis.

Ett Sverige Den Faktiskt

Har precis blivit anfallen av ännu mer retarderad byråkrati vilket leder till en flera timmars försening denna dag då tid är av yttersta faktorn för en succé.
Dagens fråga blir alltså:
Är det bara jag och min sambo sin inte är totala idioter i det här landet?

IQ I Exil

Kikar lite slött på lite bonus material till Stones In Exile, dvs Rolling Stones dokumentär om inspelningen av Exile On Main Street.

Efter en liten rundvandring på inspelningsplatsen så kommer en 40 minuter lång analysera och runka av hela plattan session med diverse löst folk som får uttala sig.
Alla läser in så mycket i precis allt och hyllar plattan så som bla bla bla sprut sprut.

Sedan kommer Keith Richards in (som skrev mer parten av låtarna och såklart medverkade på inspelningen) och tar ner allt till en normal nivå, albumen skapas av material som vi har för tillfället, har vi 12 låtar och bara 10 får plats så får 2 vänta till nästa, det är en överlappande process, sen då vi har spelat in så ska ju skivan kallas något, inga konstigheter...

Samma sak händer hela tiden, allt ska övernalyseras då det i själva verket bara sker i naturliga händelseförlopp.

Åååh trumljudet är fantastiskt, undrar vad de menar med att gitarren låter som den gör, ja vi testade lite olika och körde med det som lät bäst, inte mer med det.

För övrigt är Keith Richards bok kallad livet på svenska mycket underhållande.

Storhetsvansinne

Nej, detta inlägg handlar inte om Axl Rose, men hans jämlike här i Sverige.

Notera storleken på hunden, sedan pinnen...

Commando... Involved Again

Som jag nämnde lite kort så är det inte Pete som spelar på kommande Morbid Angel skivan då han återhämtat sig efter en ryggoperation, dock verkar det läka på fint då spelet på detta nytagna klipp inte är helt åt helvete med tanke på vad han gått igenom.