Show me the face...
Så var då Marduks nya ute (nåja, via farbror internet iaf) och efter några lyssningar så känns Marduk vitalt igen, nog för att jag tycker att mer eller mindre alla album med Norrköpings finest är värda att äga, men ROM var lite väl såsig med en inte allt för smickrande produktion.
Nu är dock ordningen återigen återställd och Funeral Mist-vibbarna är starkare än någonsin, det känns som att Mortuus blivit varm i kläderna till tredje albumet och tagit större plats även låtmässigt och inte bara sångmässigt.
Speciellt spåret (passande betitlat) funeral dawn låter så mycket nutida Funeral Mist att den snarare skulle passat bättre på Maranatha än på ett Marduk album, tänkt white stone på redan nämnda verk.
Bra som fan är det i vilket fall som helst, precis som sig bör.
Omslaget är dock fortfarande fult som fan... (på fel sätt).
tisdag 15 september 2009
måndag 7 september 2009
Bloggar hit och bloggar dit..
Once again we bring armageddon...
Inte för att jag har något större intresse av att skriva en blogg (vilket kanske märkts på antalet bloggposter) förutom att det kan vara ett effektivt sätt att döda lite tid på, men iom att jag läser en del andra så slår det mig återigen att många person är så förbannat efterblivna.
En blogg ska väl vara underhållande och innehålla tips och skit men då tipsen är extremt sena så förmedlas istället en digitalkänsla av "invalido-deluxe".
Samtidigt är det väl ett av "problemen" med blogghysterin, just att man skall vara först med att rapportera om det ena eller andra och om nu läsaren, låt oss säga för en vecka sedan läste en blogg med tips om X och sedan får samma tips på en annan blogg senare så framstår det sena tipset's skribent som efterblivet.
Eller är det bara jag som antagit en form av bloggläsarelitism?
Att sitta och känns sig som en konung hemma framför datorn med en kopp kaffe för att jag redan läst om att Zlatan tappat sitt könshår i en buske i Flen redan för en vecka sedan, är det egentligen något att vara nöjd över?
Vad för tips skall jag då vara först med att förmedla så att jag slipper verka efterbliven?
Jag tar nog och tipsar om en ny film som jag tror kan vara bra innan någon annan gör det:
Jag ser verkligen fram emot dess premiär.
Inte för att jag har något större intresse av att skriva en blogg (vilket kanske märkts på antalet bloggposter) förutom att det kan vara ett effektivt sätt att döda lite tid på, men iom att jag läser en del andra så slår det mig återigen att många person är så förbannat efterblivna.
En blogg ska väl vara underhållande och innehålla tips och skit men då tipsen är extremt sena så förmedlas istället en digitalkänsla av "invalido-deluxe".
Samtidigt är det väl ett av "problemen" med blogghysterin, just att man skall vara först med att rapportera om det ena eller andra och om nu läsaren, låt oss säga för en vecka sedan läste en blogg med tips om X och sedan får samma tips på en annan blogg senare så framstår det sena tipset's skribent som efterblivet.
Eller är det bara jag som antagit en form av bloggläsarelitism?
Att sitta och känns sig som en konung hemma framför datorn med en kopp kaffe för att jag redan läst om att Zlatan tappat sitt könshår i en buske i Flen redan för en vecka sedan, är det egentligen något att vara nöjd över?
Vad för tips skall jag då vara först med att förmedla så att jag slipper verka efterbliven?
Jag tar nog och tipsar om en ny film som jag tror kan vara bra innan någon annan gör det:
Jag ser verkligen fram emot dess premiär.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
