Avantasia - The Mystery Of Time

Efter att Helloween totalt sket ner sig med sin senaste skiva så är det åter upp till Tobias Sammet och hans Avantasia att återupprätta äran för Tysk melodisk metal.

The Mystery Of Time tar vid där 2010's Angel Of Babylon och Wicked Symphony slutade rent musikaliskt.
Texttemat är dock nytt och en ny era inleds.
Även då det kommer till gäster så har flera gamla favoriter fått ge plats åt nya ansikten, frukta dock inte Kiske är fortfarande med.

Avantasia slutade vara ett renodlat Power Metal band redan 2002 då formtoppen med Metal Opera 2 var färdig ställd.

Russell Gillbrook spelar tillvardags trummor med Uriah Heep och bidrar med ett något rakare rock n roll sväng till skivan än föregångare som Alex (Rhapsody) som är väldigt tekniskt begåvad och något tråkiga och fantasilösa Eric Singer (Kiss).

Överlag har skivan en mer dynamisk produktion och är inte lika digitalt kall som de andra skivorna i diskografin.

Liksom på de senaste släppen så är det snäll metal med starka melodier och episka inslag som bjuder upp.
Tobias har dock fortfarande den goda vanan att inkludera någon upptempo Power Metal låt på varje skiva.

Sällan är Power Metal lika bra som då Michael Kiske (Unisonix, ex-Helloween) får lufta stämbanden i en refräng skriven av någon med talang. 

Här heter plattans bästa och mest direkta spår Where Clook Hands Freeze.

Skivan är överlag riktigt bra och väldigt genomarbetad,  bara en sådan sak som att en riktig orkester medverkar ger skivan och bandet ny dynamik.

Dock skulle jag inte säga att låtskrivandet är lika bra som på Wicked... och Angel... som bjöd på fler höjder.
Nog finns det starka ögonblick men de är inte lika starka och infaller inte lika ofta som förut.

Men, i vilket fall som helst är detta ett garanterat inköp om du uppskattar melodisk metal. 

Vi fortsätter på den inslagna banan och sätter siffran 7 av 10.

Tormented - Death Awaits

Efter den lysande debuten Rotten Death 2009 kom förra året den mycket bra mcd'n Graveyard Lust.
Nu är dock tiden inne för fullängdare nummer två med Death Awaits.

Tormented har sin formel då det gäller låtskrivande,  arrangemang och produktion.
Det är minimal skillnad mellan de olika släppen, det är nya låtar som vi bjuds på helt enkelt.
Annars har tiden stått stilla och året är fortfarande 1991.

Det är rakt på sak skitig punk'ifierad hm2-döds med fokus på minnesvärda refränger. 

Visst är det bra även denna gång, men låtarna är tyvärr inte lika starka som förut.

Men då ska ni ha det klart för er att Rotten Death ligger väldigt högt bland mina sentida favoritskivor.

Ska vi försöka dra till med någon form utav siffra för att förklara för er som har svårt med det där som kallas text, så blir det 7 av 10 för Death Awaits.