Mastodon Live Sthlm: En Positiv Besvikelse (?)

Först och främst vill jag säga att mina favoritplattor med Mastodon är deras 3 senaste där Crack The Skye är det självklara mästerverket.
Min farhåga inför lördagaftonens konsert var att sången inte skulle vara så bra för den har låtit äckligt skakig i rätt många liveupptagningar genom åren.

Sången var lyckligtvis till 90% av konserten riktigt bra och jag kunde andas ut.
Dessvärre så måste jag säga att konserten var alldeles alldeles för lång, 23 låtar ur Mastodons diskografi i ett livesammanhang blir väldigt mycket kaka på kaka.
Det drömlika tillstånd som man kan vaggas in i på skivorna infann sig då och då men bröts ständigt upp då någon låt som inte direkt "passade" som nästa nummer avbröt.
Det fanns dessutom minst 3 stycken passande avslutningslåtar under setets senare hälft, konserten hade i mitt tycke vunnit på att vara 30min kortare.

Detta till trots så var framträdandet till det rent musikaliska imponerande bra, merparten av favoriterna framfördes och ljusshowen gjorde sitt för att underhålla då bandet i sig är rätt intrikat.
Dessutom var det kul att äntligen få se Mastodon i sitt rätta liveelement (även om skivorna är dess perfekta avnjutningsplats) med en egen konsert i en konsertlokal och inte utomhus dagtid som förband till Iron Maiden.

Hellfire

Vintern 2005 var jag och några andra på konsert, vi såg 1349 och Gorgoroth på Kolingsborg.

Mitt minne av 1349 längst framme vid scenen var att det var grönt, skithögt, Frost's konstanta bankande, en diskant ljudbild, packat med folk och jag var jävligt full.

Nu kan jag och alla andra som prioriterade drickat uppfriska minnet med Works Of Fire Forces Of Hell Live Stockholm 2005 som släppts som liveskiva, det var alltså mer eller mindre såhär det lät egentligen.

Det låter ungefär som på skiva, intensivt som fan, de har eller hade ett speciellt sound, jag kan inte säga att jag följt deras upptåg därefter med en alltför stor glädje direkt.