Possession - Anneliese

Belgarna i Possession följer upp förra årets debutdemo His Best Deceit med EP'n Anneliese.
Temat är fortfarande exorcism och jag tycker nog att Possession är det band som förvaltar epitetet djävulsrock allra bäst.

Paralleller kan dras till de rockigare delarna av Watain's Sworn To The Dark-platta, gamla Sepultura, feta reverb och andra gäng med förkärlek för det skitigare 80talet.

Anneliese är 11 minuter dävulskt bra Black n Roll, skaffa!

Portrait - Crossroads

2011 drämde Portrait till med en riktigt grym skiva i gränslandet Judas Priest's Painkiller och 80tals Mercyful Fate.
"Crimen..." är några år senare fortfarande en briljant skiva som ingen vän av Heavy Metal bör vara utan.

2014 låter dock bandet mer King Diamond solo snarare än Mercyful Fate.
En av de två drivande medlemmarna har lämnat bandet och det märks till viss del att förändringar har skett inom manskapet sen sist.

Men, Portrait är fortfarande riktigt bra.
Sveriges bästa Heavy Metal sångare Per finns lyckligtvis fortfarande kvar i bandet.

Låtskrivandet är dock inte lika klockrent som på föregångaren.
Men det finns tillräckligt många melodier, hookar och minnesvärda partier för en stark rekommendation.

Bäst är:
At the Ghost Gate
In Time
Our Roads Must Never Cross
Lily

Där nog avslutande Lily är min favorit, när låten väl kommer igång efter det lugna inledande partiet.
Liksom förra skivans avslutande spår Der Todesking så är det den känslosamma melodiskt lidande sången i verserna som är höjdpunkten.

Crossroads produktion är kanon och min enda invändning är det något platta och tråkiga basljudet.
Framförandet är klanderfritt och skivans speltid lagom.

Portrait, fortfarande riktigt bra.