I september släpper Marduk nytt, hoppas plattan är bättre än omslaget...
Marduk gjorde i övrigt en rejäl uppryckning med Plauge Angel då Mortuus, Arioch, Daniel eller vad han nu vill kalla sig anslöt sig. Innan dess hade både world funeral samt La grande danse... haft lite väl många sömnpiller även om det här och var blixtrade till som på Panzer division plattan.
Rom 5:12 som fortfarande är en bra platta var dock lite av en besvikelse så nu är det upp till bevis igen. Iom titeln wormwood så fortsätter de även på spåret med bibelreferenser vilket vi som vana lyssnare av både Marduk och Funeral Mist för den delen finner... tryggt.
Alla (dvs jag, ensam?) har väl självklart uppmärksammat att en nyvåg av svenskdöds har tågat in i vardagsrummet.
I början av 90talet så blev det en fet boom och nu tycker jag mig ha uppmärksammat att en drös mer eller mindre nya band kommit fram.
Death Breath (rutinerat duo, ett såkallat kändisband), Tribulation (kids med bra känsla för välproducerat oldschool mangel av lightvariant), Karnarium (pissrutten produktion som gjorde att jag blev totalt oförmögen att lyssna på skivan) samt Tormented (vars enda riktiga nackdel är att de ligger på ett extremt sunkigt skivbolag som totalt skiter i banden, devils grip the iron fist...).
Säkerligen finns det fler band, men man kan ju inte lägga för mycket energi på att uppmärksamma alla band, elitistiskt skall det vara och förutom Karnarium så får dessa representera den nya vågens elit.
Nog för att Death Breath har Nicke Andersson som iprincip sket ut den svenskadödsscenen i slutet av 80talet via Nihilist/Entombed samt som mentor till Dismember. Inte att glömma så medverkar en annan deathmetalveteran i Robert Pehrson i bandet (som även då och då innehåller gäster från Merciless, Grave, Repulsion mfl) och i Tormented's fall ståtar dem med sångaren från Marduks första dödsdoftande album Dark Endless.
Så så jävla nytt o fräscht är det inte, men nog faan är det iaf hyfsat nya band gubbarna lirar i.
Grotta ner er i "ny rutten fräsch gammal ofräsch döds".
Karnarium får ni leta upp själva om ni vill höra, men varför ni skulle vilja göra det övergår isof mitt förstånd.
Framöver kommer det dyka upp lite tips och annat musikrelaterat här, en liten djupdykning i den hemmagjorda genren The New Wave Of Swedish Oldschool DeathMetal är befogad i dagsläget.
Slayer skall släppa nytt och deras första singel finns lite här och var. Enligt bandet så var producenten den bästa de jobbat med och vill jobba med honom resterande tid bandet kommer existera...dock...
SÅ SUGER produktionen så jävla hårt, trummorna låter som om Dave spelar med en morot mot en tom pappkartong och de förbannade gitarrerna har ju för i helvete ingen dist?!?
Har tattarna supit bort distpedalen, "ja men det låter ju bra i studion iaf..." JA! det e klart för där har ni ju ett par feta jävla högtalare som får Astrid Lindgrens barnvisor att lika Belphegor mangel!
Skärp er och skaffa ett riktigt jobb... Om jag är förbannad hur kommer då vanliga fans att reagera? jag är ju inte precis frälst av Slayer, nog gillar jag några skivor men det är just det, Reing In Blood är knappast det bästa albumet någonsin... Iofs så suger de trogna fansen alltid av sina idoler oavsett hur mycket skit det finns på kuken.
I övrigt så är det iaf helg, alltid något att glädjas över...
Alla som gillar eller "totalt avskyr men gillar att plåga sigsjälva" trallpunk eller liknande bör boka biljetter inför skivbolaget beatbutchers 25årsfirande i september.
Kvällen kommer erbjuda flera för tillfället återförenade band av varierande kaliber.
Grattis! Detta är då det första blogginlägget på denna nystartade blogg.
Detta inlägg består iprincip av ingenting för att knappt en kotte kommer att läsa det första inlägget på en nystartad blogg, utan dess största existens behov är att helt enkelt vara det första inlägget, nothing more nothing less...
Bloggen kommer troligtvis mest kretsa kring musik i olika former och skepnader på ett eller annat sätt, men mer om det då det kommer.
