torsdag 16 december 2010

Curse The Gods




Jag såg på den officiella nyhetskanalen (dvs facebook) att den nya skivbutiken Bifrost Records rekommenderat en "helt fantastisk skiva".

Låt oss stanna och se över vad en helt fantastisk skiva kräver:
1 asbra låtar
2 asbra framfört
3 passande produktion (den behöver inte vara "fet" för att vara bra, se skillnad Darkthrone's A Blaze In The Northen Sky jämte Kreator's Enemy Of God, helt olika produktioner, båda passande).

Skivan de rekommenderade som helt fantastisk var Destructions släpp Eternal Devastation från 1986.
Låt oss jämföra med listan.

1 asbra låtar?
Stundvis, "curse the gods" och "eternal ban" hamnar självklart på den godkända sidan, de andra fem spåren svänger helt okej.

2 asbra framfört?
Här skiter det sig rejält för var det något de goda gamla Tyska banden inte kunde så var det att framföra materialet riktigt bra (Kreator hade 1986 lärt sig detta iom Pleasure To Kill).
Dessutom så hade Destruction en väldigt anonym trummis, Ventor i Kreator framstår som Mike Portnoy i jämförelse.

3 passande produktion?
Här skiter det sig ytterliggare en gång, produktionen är ungefär lika fet som Megan Fox, det är tunt och kraftlöst med andra ord.

Slutsats:

Destruction har alltid varit ett band där Best Of samlingen som man själv snickrar ihop alltid varit hur bra som helst och för varje nytt släpp (kommer ny platta i början av nästa år) så dyker ytterliggare 1, 2 låtar upp som platsar där.
Men att hålla upp en hel skiva?
Nej nej, det går inte, det är en omöjlig uppgift.

Jag rekommenderar då hellre en av de två liveplattorna där Alive Devastation från 2002 är min favorit, där får du punkt 1, 2 och 3 godkända och just då är Destruction fantastiska.

1 kommentar: