Vanhelgd - Relics Of Sulphur Salvation

När 2011 års skivskörd skulle summeras så uttryckte jag mitt missnöje med Vanhelgd's andra album Church Of Death.
Efter att ha läst mycket gott om skivan i diverse mag/fan/web-zines så kändes musiken som ett luftslott, ett för mig klart exempel på don't believe the hype.

3 år har gått, frontman Mattias Frisk har uppmärksammats för sina skivomslag och designer åt bl.a Ghost och Vanhelgd själva har bytt en medlem samt skivbolag sedan sist vi sågs.

Den inledande proceduren upprepades även detta år med goda omdömen i underground media, men jag var inte särskilt intresserad av skivan.

Tills dess att Anastasis från Dead Congregation även han tipsade om Vanhelgd's i sina ögon ouppmärksammade nya album i en intervju.

Perceptionen är som vi vet ytterst selektiv.

Efter allt "tjat" så beslutade jag mig för att ge Relics Of Sulphur Salvation en ärlig chans.

När CD'n väl anlänt i brevinkastet så började det hela med minuspoäng, något som hos mig nästintill alltid delas ut då lyriken saknas i bookleten.

Men, musiken föll mig denna gång i smaken.

Om du endast är bekant med Vanhelgd via diverse låtsamples så kan du lätt luras till att tro att de sysslar med tidig 90tals döds al'a svensk modell.

Så är dock inte fallet, även om HM2 ljudet från gitarrerna får dig att tänka på Sunlight studions glansdagar.

Relics Of Sulphur Salvation är alldeles för mycket doom al'a Black Sabbath, Crust Punk och Melodiös Death/Black Metal för att buntas ihop med Entombed, Dismember, Grave och co.

Ingen av dom banden hade tex. (tidigt i karriären) en sådan avslappnad ometal approach till trumarrangemangen eller långa egensinniga framträdande gitarrslingor.

Slutresultatet låter således väldigt eget även om beståndsdelarna känns igen och låtmaterialet visar sig med tiden starkt.

7 av 10 i betyg och årets positiva överraskning.

Vampire - Vampire

Så har då Sverige bördiga Vampire följt upp fjolårets uppmärksammade demo Vampire med fullängdsdebuten Vampire.

Jag har länge uppskattat Lars Martinsson som skribent på Close-Up Magazine, förutom att han är en duktig artikelskrivare så har han en smak som allt som oftast överensstämmer med min egen.

Dock har jag inte uppskattat hans musikaliska färdigheter vid sidan av skrivandet tidigare.
The Legion (som hade Marduk's dåvarande trummis Emil i sättningen) var oerhört ointressant, både live och på skiva.

Men numera framför herr Hand Of Doom Death/Thrash Metal modell 80'tal.
Ni vet den där sortens Death Metal som i mitten av 80talet egentligen var rivigare Thrash.
Death Metal innan Death Metal egentligen var vad vi idag kallar Death Metal med andra ord.

Hitfaktorn ligger på en hög nivå och bandet skriver material som är menat att sitta vid första lyssningen.

På detta sätt har de samma mentalitet som ett dödametallens svar på Bad Religion eller Ramones.
Du ska kunna nicka med till refrängen andra gången den kommer redan under första lyssningen.

Soundmässigt låter Vampire dock mer som en blandning av nutida band som Tormented, Antichrist och Nekromantheon varvat med Death's första album Scream Bloody Gore.

Problemet, om vi nu ska syna skapelsen i fogarna är att det inte finns något vidare djup när låtarna satt sig på minnet.

Det finns inga undangömda nyanser att upptäcka vid 10e lyssningen.
Du får det du hör från början, vilket är fallet med de flesta band som skriver mer hitorienterat material.

Detta leder dock till att du snabbt lyssnar dig trött på skivan om du som jag gärna sträckspelar nya skivor du uppskattar.

Vi går vidare.
En annan Close-Up skribent, Henrik från In Solitude gästar med några schyssta leads och solon på skivan.

Spel och soundinställningarna känns igen från In Solitude's senaste album Sister, ett något eerie och svävande sololjud används här precis som där.

Metalkrigarna från underjordens alla forum kan dock vara lugna.
Förutom att bandet är tightare (bl.a. ny trumslagare) och produktionen renats upp lite så är det mesta sig likt från demon/ 7".

Det snygga omslaget står Mattias Frisk från Vanhelgd för, hans bästa hitills (kommande Vanhelgd omslaget inkluderat) i mitt tycke.

Vi bjuds på 10 låtar på ca: 37 minuter.
En helt perfekt längd för den här sortens musik.

Mina favoriter, tillika de spår jag skulle rekommendera den som inte hört bandet än är:

At Midnight I'll Possess Your Corpse
Black Deserts
The Fen

Slutligen, Vampire har gjort en klassisk 8 av 10 i betyg skiva.
Om jag nu satte betyg i siffror dvs, vilket jag självfallet inte gör.

Rekommenderas!

Musikåret 2012

Jag skulle vilja ta tillfället i akt och hälsa alla nya och gamla läsare hjärtligt välkomna till Tre-R.
Den senaste tiden har medlemmar från band som Devil och Vanhelgd samt deras supportrar hittat hit.
Tyvärr har vissa inte glatts åt deras medverkar på den fantastiskt sammanställda årsbästalistan.

Det i dessa tider av "facebook och forum"-kommentarer därför viktigt att påminna om att detta endast är en persons åsikt om deras respektive skivor och att du som lyssnare har rätt till att ha en helt annan uppfattning om skivorna, även om den med största sannolikhet är helt fel.

Men vad har vi då att se fram emot musikåret 2012?

Många släpp är självklart inte utannonserade än men vi kan börja med att invänta skivor med Nekromantheon, Aura Noir, Autopsy, Kreator, Marduk, Putrified och Ofermod.
Om dessa verk levererar det dem lovar så kan mycket väl 2012 bli ett lyckat avslut på världshistorien.