Fredagen Den 13e Tips: Nekromantheon

Idag släpps Norska Nekromantheon's andra album Rise Vulcan Spectre.
Om Kreator runt Pleasure To Kill och Destruction runt Eternal Devastation skulle trycka i sig en massa uppåttjack och stråla samman i en fuktig källare som replokal så skulle det låta såhär.

Det är fullt stå i 2takt nästan hela tiden och lyckligtvis är det förbannat bra och medryckande.
Streamar plattan gör du här, sedan inser du att du måste ha vinylytgåvan.

Nu är det upp till Aura Noir att leverera en kanon skiva i mars för detta kan annars vara årets platta i kategorin fulthrash.

Musikåret 2012

Jag skulle vilja ta tillfället i akt och hälsa alla nya och gamla läsare hjärtligt välkomna till Tre-R.
Den senaste tiden har medlemmar från band som Devil och Vanhelgd samt deras supportrar hittat hit.
Tyvärr har vissa inte glatts åt deras medverkar på den fantastiskt sammanställda årsbästalistan.

Det i dessa tider av "facebook och forum"-kommentarer därför viktigt att påminna om att detta endast är en persons åsikt om deras respektive skivor och att du som lyssnare har rätt till att ha en helt annan uppfattning om skivorna, även om den med största sannolikhet är helt fel.

Men vad har vi då att se fram emot musikåret 2012?

Många släpp är självklart inte utannonserade än men vi kan börja med att invänta skivor med Nekromantheon, Aura Noir, Autopsy, Kreator, Marduk, Putrified och Ofermod.
Om dessa verk levererar det dem lovar så kan mycket väl 2012 bli ett lyckat avslut på världshistorien.

Norwegian Thrash The German Way

Det finns många band som heter något necrobetonat.
En av alla dessa är Norska Nekromantheon som släpper ny platta i jauari, bandet med medlemmar från Obliteration thrashar på i den furiösa 80tals skolan av tidig Kreator thrash med drag av Aura Noir.
Obliteration trummisen lirade förövrigt med just Aura Noir då de gjorde ett grymt gig på den kasst organiserade festival Getaway Rock.

Decibel (tidingen vi inte kan få på import i Sverige) streamar en kanonlåt på sin hemsida.

Reign In Chaos

Jag gör som världens mest patetiska människa Bret Michaels och tar mig en "brewski" efter välförtjänt (i mitt fall musikaliskt) arbete.

Dagens skörd av skivor som jag inte lyssnar alltför mycket på blev Dio's två första album som fick snurra på vinylen till sin egen glädje, helt okej men inte mer blir utlåtandet och ner i backen igen med dem.
Desto bättre var dock Craft's Fuck The Universe & Ascensions fullängdare, lite högre betyg än helt okej.

Kreator's korta men ack så trevliga liveplatta Terror Prevails (eller nått sånt) från förra året bidrar till ännu mer festivalpepp, det är nästan så att Mille skiter på sig i all sin intensitet (det blev nästan overkill på klubben för 4 år sedan).
Are you people feeling aggressive?

Festival Pepp Pt.2

Patchar är metal, västar är metal, patchar på västar är metal.
Att sy dit dem är dock inte metal, speciellt inte om symaskinen skall fungera lika bra som SJ's tågtidtabell.

Mina vansinnes utbrott vid symaskinen ackompanjeras dock av Kreator's första platta Endless Pain på vinyltallriken.
Tacka vet jag då unga musiker inte riktigt inser sina musikaliska begränsningar och bara öser på utav helvete.
Plus i kanten för att det är en sorts fornnordisk bulgarisk kulstötarkvinna som gått mental på omslaget, det ser förjävligt ut, kanon med andra ord.

Då symaskinen vägrar samarbeta ber jag den vänligt men bestämt fara åt helvete och stänger av fanskapet, då går elen i hela byggnaden.
Jag ser det som divine intervention av en högre makt att det är dags att ta tag i disken.
Sagt och gjort, då disken är klar kommer strömmen tillbaka.

Men inte faan har patcharna sytt fast sig själva för det...

Lost?