torsdag 29 december 2011

Svt: Misterioso Del 1 & 2

Idag skall vi vara snälla och berätta vad som kan förbättras utan en massa svordomar, men först en liten recap på vad detta verk baserat på Arne Dahl's kriminalromaner handlar om.

I de 2 första filmerna om A-gruppen (hela 10 stycken väntas), rikskriminalens specialenhet för våldsbrott får vi följa Svenska poliser som tvingas jobba tillsammans för att utreda mord inom näringslivet.

Manus
Jag har inte läst böckerna så om dem kan jag inte uttala mig, men det är väldigt tydligt att den/dem som gjort manusbearbetningen inte lyckats skapa trovärdiga karaktärer.
Dessvärre så är de flesta inom A-gruppen utformade efter mallen "surmulen fåordig skitstövel".
Karaktärerna är dessutom inte hela, utan du får endast 1/5 av en människa och dess personlighet, små schablonbilder av personer.
Detta gör det väldigt svårt att bry sig om vad som händer med någon av dem då alla är som kloner av varandra.
Pseudonymen Arne Dahl själv berättar i en ny intervju att han knappt känner igen flera av karaktärerna då mycket har ändrats.

Lösningarna för fallet som de jobbar med kommer oftast väldigt lätt till, pusselbitarna bara faller på plats av sig självt.
Det hade kanske inte uppfattats som det om karaktärerna hade fördjupats så att man som tittare kände till deras olika starka egenskaper, men just nu uppfattas det som skrattretande hur lätt det går för dem att lösa fallet.


Regi
Vi kan börja med att berömma att kameraarbetet stundvis visar prov på att vilja göra någonting mer än bara skildra det allra mest nödvändiga, flertalet kameraåkningar visar att det åtminstone finns någon som har ambition.
Regi och skådespelpunkterna går egentligen ihop i varandra då det är regissören som borde slagit näven i bordet och sagt åt alla medverkande att skärpa sig.
Skådespelet är stundvis fruktansvärt dåligt, några tror som vanligt inom Svensk film/tv-produktion att det är överspelande teater man sysslar med, medans andra bara läser upp sina repliker så snabbt och känslolöst som möjligt med ungefär samma inlevelse som då Lisa 8år läsandes från ett papper skall redovisa något inför klassen.


Skådespel
Världens starkaste man Magnus Samuelsson har hoppat in i A-gruppen och bidrar med en kontrast till alla teaterprimadonnor, han är långt ifrån någon riktigt bra skådespelare men han är även långt ifrån sämst.
Det plumpa är att spela på alla "stora killen"-skämt, skrivbordet är för litet, en kaxig tjuv kallar honom och en kollega för "helan och halvan" osv.
Det skall även till någon snyfthistoria om anabolasteroider, skippa sådana klyschor nästa gång tack.

Shanti Rooney spelar samma impulsiva socialtinkompetenta skitstövel som alltid och levererar sina repliker på exakt det sätt man förväntar sig om man sett honom i något innan.

Slutligen skall vi berömma den enda i denna 3 timmar långa soppa som faktiskt spelar riktigt bra.
Det är mannen som skildrar mördaren (om du motförmodan vill se serien så skall jag inte spoila vem det är) som blåser bort precis alla med sin skildring av en man som inte är som andra.

Slutsats
Skrattretande nog så är Misterioso trots alla sina skavanker såsom dåligt manus och skådespel en utav de bättre Svensk-producerade kriminalserierna/filmerna.
De har trots allt brytt sig om att fingra lite på färgkorrigeringsinställningarna i klippningsprocessen och det är något skall berömmas för Sverige är otroligt efter då det gäller att få sina filmer att se ut som just filmer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar