Dhwesha - Sthoopa

Innan du avfärdar detta pga av de outtaliga namnen i rubriken, på både bandet och albumet så ska du veta en sak.

Den här skivan är bra.

Framförallt om du som jag uppskattar Necros Christos.
Dhwesha kommer dock inte från Tyskland som sina nekromantiska kollegor utan från Indien.

Likt de Tjeckiska Indien-intresserade Cult Of Fire håller de sig även borta från Engelska vilket gör att bookleten i stort sätt är helt irrelevant.

Sålänge du inte vill sjunga med fonetiskt eller är välbekant med främmande språk.
Eller om du helt enkelt vill smeka din lekamen till ett litet mittuppslag på 3 killar i patchvästar.

Att säga att de sjunger på Indiska är att göra det enkelt för sig då landet har 20 officiella språk.

Musik då.

Bandet påminner alltså soundmässigt om hur Necros Christos lät strax innan de gjorde fullängdsdebut 2007.
Alltså inte så komplext, samt minus alla instrumentala gate och temple mellanspel som Tyskarna gjort sig kända för.

Dhwesha nöjer sig med några sekunders akustiskt plink här och var innan det blir mellantempo Death/Doom för hela slanten.
Dom använder även väldigt melodiska leadgitarrslingor emellanåt.

Tycker du som jag att Necros Christos MCD Nine Graves inte stillade hungern?

Införskaffa då Sthoopa.
(Det är okej att fnissa åt namnen)