Melechesh - Enki

Jag upptäckte den numera internationella orkestern Melechesh iom deras album Emissaries runt 2006.

Deras medryckande och väldigt svängiga blandning av Black Metal med Thrash-riff och framförallt starka toner och rytmer från Mellanöstern gjorde ett riktigt starkt intryck.

Just att Melechesh härstammade från Jerusalem gav dom också en annan äkthetskänsla än övriga band från väst som hämtat inspiration sväl textmässigt och musikaliskt från det gamla landet.

Nya albumet Enki är precis som föregångarna löjligt svängigt.

Jag tycker nog även att skivan har en energi som till viss del saknades på 2010 års The Epigenesis.

Produktionen på albumet är iaf deras klart bästa hitills, den är ren men knappast söndertriggad eller äckel kompresserad.

Mycket händer dessutom en bit bak i ljudbilden som först märks då hörlurarna åker på.

Tillfälligt återvändande originaltrummisen Lord Curse gör ett kanonjobb och det med ett riktigt snyggt trumsound, bästa trumproduktionen hitills i år i mitt tycke.

Kraftfullt men levande.

Enki är kort och en grym platta med bra låtar och ett sjuhelvetes sväng.

After Death - Dwellers Of The Deep

Vad har då Mike Browning sysslat med sedan han gav Trey stryk och på detta sätt avslutade sin medverkan i Morbid Angel?

Förutom att ha piskat skinn med trevliga gäng som Incubus och Acheron så bedrev han en aktivitet som "taktfast gastare" samt skinnstraffare i Nocturnus, det sistnämnda gänget imploderade dock vilket ledde till att Mike såsmåningom bildade After Death.

2012 dök denna sjukt lyxiga split-CD med bandet Unaussprechlichen Culten (skit i dom om du inte gillar gruff-gruff-mangel utan dynamik) upp.
Chile's skivbolag Proselytism har en förmåga att göra lyxiga släpp på såkallade Giant-Digipaks med posters och dyligt.
Spana även in återsläppet av Incubus klassiska demo God Died On His Knees!

Så, nu till musiken.
Om du uppskattar redan nämnda Nocturnus och, ja kanske lite Absu samt inte kräks så fort en keyboard används till något annat än intron/outron så kan detta vara för dig.
Faktum är att jag inte alls stör mig på keyboarden, jag tycker att den tillför musiken nya vidder och ger bandet sitt karaktäristiska sound.
Ett sound som bygger på Mike's "taktfulla gastande" eller chants som det så fint heter på Engelska samt hyfsat teknisk Death Metal som lyckligtvis innehåller grymma riff, leads och schyssta hookar.

Gillar du dessutom musik som både text och musikmässigt drar åt Lovecraft/Occult & det Egyptiska-hållet skall du absolut inte missa ett av 2012 års bästa släpp!